Det börjar väl bli en vana nu... Att gråta sig till söms för inget står till rätta.. Vet inte vad som tillhör vad.. Vilka känslor som tillhör vilket... Det tar kål på mig. & det räcker inte med att åka hem till någon jag känner.. Jag behöver något nytt... I min ensamhet skulle bli bäst.
Inget är som förr & såhär blir mitt framtida liv.